Anneli

Igår kläcktes jag äntligen! Det var en stor dag för världen. Men mamma T-Rex tyckte det var lite jobbigt med paparazin på plats...

 

2009 slutade bra och 2010 började bra. Trots blåmärken och träningsvärk var jag fruktansvärt peppad efter Veckokursen och instruktörsutbildning. Träningsvärken har lagt sig, blåmärkena har bleknat, om än inte helt. Men peppen sitter kvar.

2010. Valår. Det blir ett intensivt år, kamrater. Men ett viktigare år än på länge. Det kommer inte finnas tid att få MVG på alla prov det kommande året. Vi har något viktigare än så framför oss. Välfärdssamhället håller på att rasa. Skolor privatiseras, fritidsgårdar läggs ner, akutsjukhus säljs ut. Hyresrätter byggs knappt längre. Vi förtjänar bättre än så. I september ska vi tillsammans avsätta högerregeringen. Överklassen har haft all anledning att fira. Men nu är det slut på festen.

Nu har alla barnen gått å lagt sig så att det ska bli julafton fortare. Själv är jag inte riktigt så pass trött än. Mamma och syrran kollar på Anna Ankas jul. Hon verkar som vanligt dum i huvet. Men jag gillar Aschberg och Aro.

Idag har det bakats pepparkakor och kladdkaka och spelats yatzy. Och så har Moa förberett alla på vilka paket som ska öppnas imorgon. Vi ska öppna ett var efter frukost och två var efter lunch, och Moa har bestämt vilka paket det är. Sen öppnas resten efter middan.

Ska man lägga sig att läsa lite kanske? Just nu läser jag 22 sömnlösa nätter, en bok om kriget i Gaza. Läs den. Jag missade ju typ allt som hände då och där eftersom jag for till Afrika dagen efter det började...

Halva första sidan på dn.se rimmar. Check it out.

Drömde inatt att Andreas Carlsson och Katrin Zytomierska var ett par. De skulle sova över ett par nätter hemma hos mig för att de höll på flytta. Jag hade också nyss flyttat (till en stor mysig lägenhet) så det var lite kaos överallt. När Andreas sen la sig och sov med deras gemensamma dotter satt jag och Katrin uppe och kollade på tatueringar, för jag skulle tatuera henne sen. Fick då även veta att Katrin hade en dotter sen tidigare som var född -88. Sen somnade vi skedandes i soffan. När jag vaknade (i drömmen) önskade jag att Katrin skulle lägga dottern följande kväll så jag skulle få skeda med Andreas istället...

Tidigare i veckan bestämde jag mig för att köpa vitaminer för att råda bot på min ständiga trötthet. Så i onsdags tror jag att det var, glömde jag matlåda (eftersom jag försov mig), så när jag gick ner till Hemköp för att inhandla dagens lunch köpte jag även C-vitamin+järntabletter i brustablettform med svartvinbärsmak. Dagen efter, dvs i torsdags, började min hals kännas onormal. Fick lite ont och sådär... I fredags blev det värre. Det har inte blivit nånting allvarligare än ont i halsen, hosta och snuva, men tycker det är lite märkligt att det kommer precis efter att jag börjat äta extra vitaminer... Dålig timing.

Imorgon flyger vi ialla fall till Norrbotten. 11:40 lyfter mitt plan och landar i Kiruna 13:20. Har inte börjat packa än, men funderar på att göra det typ nu. Jag hatar verkligen att packa...

Det snöar. I Stockholm. Och snön ligger faktiskt kvar på marken. Tufft.

Imorse började min mobil leva om kl. 7:00. Jag fattade inte alls vad den ville, men jag fick tyst på den ialla fall... Vaknade sen i panik 9:15.

De första julklapparna är inhandlade. Har köpt ungefär lika mycket till mig själv som till andra...

Har skaffat twitter igen också av nån anledning.
Masquerade_

I fredags gick ytterligare en barndomsdröm i uppfyllelse. Och mitt första nyårslöfte. Vet inte riktigt var jag ska börja, så jag tar det väl från början då.

Informationer vi vip:are fått var att vänta utanför biljettbåset vid Globen, mitt emot McDonalds, och att vi skulle vara där 15:30. Så strax efter halv fyra kommer två personer och hämtar oss. Först alla vi med Platinum, sedan Gold, Silver och Bronze. Vi går till Hovet, och in via en sidoingång där. Där inne står Justin, en (söt) fotograf som bockar av oss på VIP-listan. Vi får våra VIP-pass och går in till själva arenan. Först får vi gå ner på arenan, men blir snabbt uppropade igen. "Killarna vill att det ska bli lite fint först, och göra det lite mysigt" var anledningen. Minns inte riktigt hur länge vi fick vänta sen, en halvtimme kanske. Då får vi gå ner på arenan, vi med platinum fick så klart stå längst fram vid staketet, Gold:arna en meter bakom oss etc. Där får vi stå ytterligare en halvtimme ungefär medan dj:en spelar lite musik. Helt plötsligt kommer A.J ut på scenen, själv. Vet inte riktigt vad han höll på med egentligen, larvade sig lite, och snackade med dj:en typ. Sen försvinner han bakom scenen igen, men så småningom kommer alla killar ut på scenen och hälsar på oss. Minns inte om det var frågestunden först eller om de först sjöng 3-4 låtar...

Anyway. Varje kille fick en fråga var från publiken. Nån frågade Brian om hur det var att jobba med Deniz PoP, nån frågade A.J vilken hans favoritlåt var från hans soloalbum... När de sjöng låtarna så var det lite av ett soundcheck också för killarna. Men de var inte helt seriösa hela tiden. Nick och Brian flippade ut totalt stundtals, Brian dansade låtsasbalett, Nick dansade som en galning. Howie och A.J. däremot var ganska chillade. A.J var smått sjuk, och även Howie. Det märktes däremot inte sedan under showen.



Efter alla låtar var färdig sjungna, var det dags för fotografering. Så killarna kom ner från scenen, och ställde sig bakom staketet. Silver och Bronze fick ta gruppfoton med killarna, alltså flera fans på samma bild som killarna. När de tagit sina kort fick de ut från arenan. Samma gällde Gold, fast de fick ta enskilda foton med killarna. När alla Gold lämnat arenan var det dags för vår tur. Då kom killarna runt staketet så vi stod på samma sida staketet. Och när alla andra gått fram till killarna hade de bara tagit i hand, men vi fick minsann kramar av allihopa. Däremot hade jag ingen aning om vad jag skulle säga. Så det enda jag fick ur mig var typ "Hey, how are?". Efter att vi tagit våra kort hängde vi kvar i arenan. För då var det dags för Nick att ta oss på en backstagetour.

Han började prata om själva showen, att de till exempel inte har ett band med sig iår, utan valde att lägga pengar på andra saker istället. Sen gick vi runt där bakom scenen, och han visade oss till exempel köket, och lite av klädarna de skulle ha på sig under showen. Värt att notera där var att en del av kläderna var från H&M... Det allra bästa under backstagetouren var dock när vi skulle ut samma väg från ett rum vi stod vi. Då stod ju Nick längst in, och jag stod ganska nära honom då. Sen när vi då vände och skulle ut hamnade han bakom mig. Jag kände en lätt hand på min midja, som såklart var Nicks, när han passerade mig.

När vi kom ut på arenan igen signerade han våra backstagepass och så tog vi ett gruppfoto tillsammans med honom. Sen fick vi gå upp från arenan, men väntade inomhus. Då var det bara en halvtimme till insläpp, och vi släpptes såklart in före alla andra som köat sen kl. 10 på morgonen, och några hade tältat sen onsdagen... Men jag hamnade ialla fall längst fram, ganska nära mitten. Och showen var awesome.

 

Dagen började med fungerade datorer, gratis kaffe och lussekatt. Dagen slutade med mens och dödsbesked. Tycker det är jävligt onödigt när folk dör unga... But I guess it happens every day. Skulle inte säga att jag kände killen, men vi hängde ju ändå där ett tag. Mycket konstigt. Och väldigt hemskt för familjen. Två av tre barn döda på samma dag. I en totalt onödig bilolycka. Jävla snö.

Även om det känns som att min kropp skulle kunna sova 15 timmar i sträck nu så har jag ändå fått ny energi i helgen. Ny energi i form av motivation och peppning. På den ungdomsfackliga konferensen pratades det bland annat om vikten av organisering i facket. Vikten av organisering överhuvudtaget. Vilka är minst organiserade? Varför? Ingen har frågat dem. Enkelt. Bara att fråga. En av föreläsarna sa att nästa års avtalsrörelse kommer bli en klasskamp i dess sanna bemärkelse. En av anledningarna till vårt samhälles välfärd är fackets styrka. Att man har något att falla tillbaks på även om man tvingats till arbetslöshet. Facket har redan försvagats, välfärden har redan börjat avvecklas. Fritidsgårdar tvingas stänga, lärare får gå, Komvux har 30 000 färre platser än 2006. Regeringen har inte varit dum, de har verkligen skadat några av välfärdens viktigaste punkter. Men de har väl inte varit helt smarta heller. Folk fattar väl att det inte blivit så jävla mycket bättre som moderaterna lovade 2006. En global finanskris, visst. Men har man råd att ta ett lån för att sänka skatterna med 100 miljarder, visst fan har man råd att investera i jobbskapande. Bygg bostäder och slå två flugor i en smäll.

Min mamma har genom åren haft en tendens att ge mig böcker som inte skulle tas som en komplimang av de flesta. Vett & etikett för ouppfostrade tonåringar fick jag när jag var tolv. Ett par år senare fick jag Livsstrategier för tonåringar av Jay McGraw (Dr. Phils son). Och så sent som igår fick jag Vi kan reda ut det! - Hantera konflikter på fredliga och kraftfulla sätt. Har aldrig riktigt fattad vad hon velat fått sagt med dessa böcker... men hon menar säkert väl.